- men än finns hopp, än finns tid större än vi är nu lär vi aldrig bli

Efter en sjukt jobbig vecka beståendes av tre prov, två redovisningar och alldeles för lite sömn så har helg
nog aldrig varit så fruktansvärt efterlängtat som det var igår. Idag har vi iallfall firat mig här hemma
med släkten sådär tre dagar i förskott. Åt gott, fick presenter osådär. Älskvärt.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0